Ibland önskar jag att jag var typ fem igen. Särskilt när jag är sjuk som jag är nu. Allt sådant var så mycket roligare då. Jag fick vykort från min moster med önskningar om att jag skulle friskna till och ibland med det så följde det någon liten bok. Det var nästan ett nöje att vara sjuk. Senare var det också trevligt, då mest för att jag slapp skolan. Har fortfarande ett minne av när jag ligger ute i Tv-rummet - som då agerade mitt rum eftersom mitt egentliga rum höll på att slipas - nerbäddad i madrasserna, lite lätt frossa och kollade igenom Klassfesten, en riktig underhållande film, då, antagligen inte nu.
Eller så är det helt enkelt bara nostalgi som spelar in. Kanske, bara kanske, så var det inte bättre då, kanske var det lika för jävligt då, men det är helt enkelt lättast att soppa det förjävlig under mattan och tänka tillbaka på hur bra det var att vara typ fem igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar